Nederländerna: 12 spelpolitiska motioner om skatt, reklam och Polymarket

Nederländernas spelpolitik kan gå mot flera nya förändringar. Den 23 september 2026 höll Tweede Kamer ett särskilt tvåminutersdebatt om kansspel, och i samband med debatten lades tolv motioner fram. Förslagen spänner från lägre kansspelsskatt och hårdare reklamregler till DNS-blockering av illegala spelsajter, en svart lista över olicensierade aktörer och en möjlig reglering av prediction markets.

Det är viktigt att skilja på motioner och beslut. Förslagen är politiska initiativ som ska behandlas vidare och flera av dem har fått olika bedömningar av statssekreteraren. De innebär alltså inte att reglerna redan har ändrats.

Skatten åter i centrum

Ett av de mest uppmärksammade förslagen gäller den nederländska kansspelsskatten. Efter att skatten höjdes till 37,8 procent den 1 januari 2026 vill Iem Al Biyati se en återgång till 34,2 procent. Bakgrunden är diskussionen om hur en hög skattenivå påverkar både statens intäkter och hur stor del av spelandet som stannar på den licensierade marknaden.

Debatten illustrerar den balansgång som många reglerade spelmarknader brottas med. En högre skattesats kan ge större intäkter per beskattad euro, men om operatörernas marginaler pressas och spelare i högre grad söker sig till olicensierade alternativ kan effekten bli en annan än den avsedda. Motionen om att sänka skatten bedömdes som för tidigt väckt i just detta sammanhang, eftersom skattefrågan hör till finansområdet.

Förslag om totalförbud mot spelreklam

En annan tydlig konfliktlinje gäller reklam. Diederik van Dijk vill se ett totalförbud som omfattar både online- och landbaserade kansspel. Regeringens arbete har hittills framför allt varit inriktat på onlineannonsering, medan landbaserad spelreklam har setts som en senare fråga.

Argumentet bakom den bredare motionen är att ett förbud som bara omfattar onlinekanaler kan skapa alternativa vägar för marknadsföring. Statssekreteraren avrådde från motionen och hänvisade till att regeringen först vill slutföra arbetet med reglerna för onlinekansspel.

Hårdare verktyg mot illegala spelsajter

Flera av motionerna handlar om den illegala marknaden. Ett förslag är att ge Kansspelautoriteit tydligare möjlighet att blockera illegala sajter genom DNS-blockering. Ett annat går ut på att ta fram en svart lista över illegala aktörer. Det finns också ett förslag om att undersöka en mer samordnad straffrättslig linje där spelmyndigheten, åklagare och polis samarbetar mot olagliga spelbolag.

Ytterligare en motion riktar in sig på stora digitala plattformar. Tanken är att plattformar som fortsätter visa illegala spelannonser efter att de fått ett borttagningskrav i vissa fall själva ska kunna anses bryta mot reglerna. Om sådana förslag går vidare skulle tillsynen alltså flyttas från att enbart rikta sig mot speloperatören till att även omfatta delar av distributionskedjan för annonser.

Polymarket och prediction markets

Prediction markets har också nått den nederländska speldebatten. En motion efterfrågar en utredning om möjligheten att skapa en särskild reglerad kategori för sådana marknader inom den nederländska spellagstiftningen. Plattformar som Polymarket används för att handla på utfallet av exempelvis politiska eller ekonomiska händelser, men de passar inte alltid enkelt in i traditionella kategorier för betting och finansiella produkter.

Förslaget fick inget stöd från statssekreteraren i den form som lades fram. Kansspelautoriteit har tidigare betraktat Polymarket som ett otillåtet spelerbjudande i Nederländerna. Frågan lär ändå fortsätta vara aktuell i takt med att gränsen mellan betting, marknadsplattformar och finansiella instrument blir mindre tydlig.

Åldersgränsen på 21 år kan omprövas

En annan motion ber regeringen att på nytt överväga en höjning av minimiåldern för riskfyllda kansspel till 21 år när bekämpningen av den illegala marknaden blivit mer effektiv. Resonemanget visar hur spelarskydd och kanalisering hänger ihop: hårdare regler på den lagliga marknaden kan ge ett starkare skydd, men beslutsfattare vill samtidigt undvika att regleringen driver efterfrågan mot olicensierade aktörer.

Debatten innehöll dessutom förslag om hur staten själv ska förhålla sig till spelmarknaden, hur välgörenhetslotterier ska hantera öronmärkta ändamål och om en motsvarande omsorgsplikt bör övervägas för vissa kryptotjänster.

Vad händer nu?

Tweede Kamers dokumentregister bekräftar att de aktuella motionerna lämnades in den 23 september inom ärendet Kansspelen. Enligt den redovisade tidsplanen ska motionerna gå vidare till omröstning. Fram till dess är det framför allt deras politiska inriktning som är relevant: en stor del av debatten kretsar kring hur Nederländerna ska kombinera spelarskydd, en fungerande licensmarknad och effektivare åtgärder mot illegalt spel.

För den europeiska spelbranschen är utvecklingen värd att följa även utanför Nederländerna. Flera av frågorna – reklam, kanaliseringsgrad, skatt, plattformsansvar och blockering av olicensierade sajter – diskuteras parallellt i andra reglerade marknader. Nederländerna kan därför bli ännu ett exempel på hur den europeiska regleringen går från en första licensfas till mer detaljerad kontroll av hela spelmarknadens ekosystem.

Läs också

• KSA:s nya vägledning om spelkonton
• Nederländernas spelmonopol efter Raad van State-domen
• åtta nya nederländska onlinespellicenser